Någonting som folk, särskilt det senaste och synnerligen inom bloggvärden har oerhört svårt för. Ett luddigt fenomen där det i Sverige förresten inte finns, utan här finns "lagom". Men om vi skiter i det och riktar in oss på rätt och fel, har vi en diskussion igång redan innan jag hunnit nämna namnet på den ens. Låt oss starta det hela med en mysig träningsbild.

 

Har har vi Linn Olsson, på sin systers storhäst Dalatoya. Här ser vi en fin häst och en nöjd ryttare, vilket bildar siktar på med sitt budskap. Ett glatt ekipage. Men redan i en jobbingbild sticker det folk i ögonen att "Linn Olsson" rider även dressyra bra. Hon har köpt en dyr dressyrhäst, Soraya, som hon - hjälp! - faktiskt kan komma långt med. Ingen ser att hon lägger ut ett träningsfoto med systerns häst, en chans hon tagit för att få fler ridtimmar. Folk "ser" istället att lindornas spännen sitter en centimeter för långt ner, att schabraket sitter snett och att hon inte har några boots. Och, fy fasa!, paddarna syns! Bäst att peppra lite hat. Ingen ser den fina sitsen eller fjädringen i steget. Kommentarerna, speciellt på instagram, haglar. Man gömmer sig bakom sin anonyma vägg i kommentar på blogg och skriver vad sjutton som helst - vräker ur sin sina åsikter och gör allt som det bara är möjligt för att trycka ner och såra.

 

 

En del sätter sig vänligt inställda till Linns val av skydd för sin häst, som i detta fallet är extra höga paddar. Jag har också en åsikt om det är snyggt med höga paddar eller inte - men det hör liksom inte hit. Det som däremot gör det är om HON, på hennes häst oavsett om det är Soraya eller Dalatoya, tyckter det är snyggt eller inte. Att HON, är mån om sin hästs ben, oavsett om det är Soraya eller Dalatoya. Det är allt som räknas, och sen om Avundsjuka Anna i Haparanda inte tycker det spelar liksom ingen roll. Däremot, att folk har mage att vräka ur sig hur fult det är enligt dem, gör en spyfärdig. Där halkar vi in på rätt och fel, för vart går gränsen?

Är det rätt att uttrycka sina åsikter? JA. Är det fel att göra det? NEJ. Men är det alltid nödvändigt att göra det? NEJ! Där är skillnaden, där är skillnaden för hur världsstiftningens oskrivna regler går. Behandla alla som du själv vill bli behandlad så löser sig allt. Ha dina åsikter, tyck att höga paddar är vidrigt fult eller oerhört snyggt. Citerar Stampe i allas vår kära Bambi: Om du inte kan säga något snällt, säg ingenting alls.

 

Finns det ens en gräns för hur jäkla illa vi kan bete oss mot varandra?